I vårt lilla samhälle fanns en gång i tiden en biograf/teater vid namn SAGA.
Huset finns fortfarande kvar, och jag vet att vi är många som drömmer att det en dag skall återuppstå för just det ändamålet...biograf och teater!
I foajén finns idag ett mysigt café...om det är någon som skulle missat min kärlek till fika :)
Tildi, Maja och jag tog en paus här inne och värmde oss med en kopp choklad med vispgrädde samt wienerbröd/krämbulle.
Färgerna i inredningen skall påminna oss om de Jämtländska hjortronmyrarna, ljungen som blommar och brunkullan som är vår landskapsblomma.
Men jag kunde inte låta bli att kika in...
...i självaste teatern där det fortfarande doftar gammal manchesterklädsel, Nickel och Non-stop från svunna biografkvällar.
Och självklart gick mina tankar tillbaka till den 10 maj 1979 då min klass 9b hade genrep. och stor premiär av musikteatern Snövit och de 7 dvärgarna.
30 år sedan!!! vart har åren tagit vägen? Det var ju alldeles nyss.
Här har jag precis blivit förgiftad av den hemska häxan och faller död ner på scengolvet!!
Jag gick in med liv och lust för denna scen som var den mest actionfyllda i just min roll.
Jag var blåslagen på höger sida efter alla föreställningar :)
Dvärgarna sörjer (han längst till vänster hade dock väldans svårt att hålla sig för skratt:)
Tyvärr finns ingen bild när den stilige prinsen kom inkörande i en trampbil och gav mig den uppväckande kyssen. Det får ni bara fantisera om ;)
Slutligen en bild på det eminenta husbandet som stod för musiken denna kväll och alla andra tillfällen vi spelade denna musikteater.
Huset finns fortfarande kvar, och jag vet att vi är många som drömmer att det en dag skall återuppstå för just det ändamålet...biograf och teater!
I foajén finns idag ett mysigt café...om det är någon som skulle missat min kärlek till fika :)Tildi, Maja och jag tog en paus här inne och värmde oss med en kopp choklad med vispgrädde samt wienerbröd/krämbulle.
Färgerna i inredningen skall påminna oss om de Jämtländska hjortronmyrarna, ljungen som blommar och brunkullan som är vår landskapsblomma.
Men jag kunde inte låta bli att kika in...
...i självaste teatern där det fortfarande doftar gammal manchesterklädsel, Nickel och Non-stop från svunna biografkvällar.
Och självklart gick mina tankar tillbaka till den 10 maj 1979 då min klass 9b hade genrep. och stor premiär av musikteatern Snövit och de 7 dvärgarna.30 år sedan!!! vart har åren tagit vägen? Det var ju alldeles nyss.
Här har jag precis blivit förgiftad av den hemska häxan och faller död ner på scengolvet!!
Jag gick in med liv och lust för denna scen som var den mest actionfyllda i just min roll.
Jag var blåslagen på höger sida efter alla föreställningar :)
Dvärgarna sörjer (han längst till vänster hade dock väldans svårt att hålla sig för skratt:)Tyvärr finns ingen bild när den stilige prinsen kom inkörande i en trampbil och gav mig den uppväckande kyssen. Det får ni bara fantisera om ;)
Slutligen en bild på det eminenta husbandet som stod för musiken denna kväll och alla andra tillfällen vi spelade denna musikteater.Önskar Er alla en skön helg!
Kram från Gunilla, 30 år äldre!



















